Aktiv samverkan för ökad skolnärvaro

Konferensen öppnar

Aktiv samverkan i teamarbete

Samverkan kan i flera fall ske som ett strukturerat arbetssätt i form av närvaroteam, skolsociala team och andra typer av samverkande team. Dessa team bygger delvis upp egna strukturer för samverkan inom den specifika fråga de arbetar med och använder den tvärprofessionella kompetensen, samt samverkan över förvaltnings-/huvudmansgränser, som en del av sitt arbetssätt. I föreläsningen beskriver Max vilka styrkor och framgångsfaktorer som finns att hämta i teamarbetet samt ger inspiration kring hur teamen kan utvecklas.

Vårdens roll vid skolfrånvaro

Kerstin, Malin och Henric arbetar inom primärvården och specialistpsykiatrin. De kommer presentera sina erfarenheter av att arbeta med barn som har psykisk ohälsa och skolfrånvaro. Föreläsningen kommer beskriva vårdens roll, vilka insatser som kan förväntas samt framgångsfaktorer i samverkan med skolan.

Mål, medel, mening, mestring*

I det här inlägget berättar personal från Gjerdrum kommun i Norge om ett systematisk elevhälsoarbete som börjar redan på förskolan. 

Gjerdrum kommun har under de senaste åren arbetat med att bygga upp ett team där alla kommunens verksamheter som arbetar med barn innefattas (Familjecentral, socialtjänst/barnevern, PPT (pedagogisk psykologisk tjeneste/elevhälsa), skola, förskola/barnehage med flera). Vi kommer att få ta del av goda exempel på samverkan och även de svårigheter som kan uppstå när etablerade strukturer utmanas och ändras.

Barnkonventionen är vägledande i arbetet och artikel 3 och 12 är centrala. Gjerdrum pratar om laget med barnet snarare än laget runt barnet.

*Mestring betydar bemästra och namnet på teamet är Mestringsteamet

Ångest och problematisk skolfrånvaro

Barn som känner oro och ångest i skolmiljö löper större risk att utveckla skolfrånvaro. Denna föreläsning ger en beskrivning hur ångest kan te sig för barn, hur det kan vara relaterat till skolfrånvaro och hur du som vuxen kan stötta barn med ångest i skolmiljön.

Neuropsykiatrisk problematik och skolfrånvaro

Barn med svag begåvning och neuropsykiatriska diagnoser såsom ADHD, autism, och språkstörning löper större risk för problematisk skolfrånvaro. Utifrån klinisk erfarenhet och forskning ger Kerstin och Henric en sammanfattning av möjliga orsaker och mekanismer. Vi får också ta del av råd om hur skolpersonal kan bemöta och förebygga skolfrånvaro hos barn med denna problematik.

Panelsamtal, frågestund & mingel

Moderator uppsummerar dagen. Utrymme för att ställa frågor samt mingla med föreläsarna, utställare och övriga deltagare.  NB: streamas inte  

Viktiga faktorer för att öka skolnärvaro och främja elevdelaktighet

Julia lyfter användningen av kartläggningsmaterial för att identifiera mönster relaterade till frånvaro och närvaro samt strategier för att överbrygga språkliga och kommunikativa utmaningar. Vi får ta del av praktiska verktyg och råd för att skapa en inkluderande och stödjande skolmiljö för alla elever.

Socialtjänsten som resurs i arbetet med problematisk skolfrånvaro

I det här inlägget får vi veta mer om hur man skapar en gemensam kartläggningsprocess, samordning av insatser, socialtjänsten som ”samverkansstödjare” och vikten av att fånga upp föräldrars behov av stöd.

Barnets delaktighet ur ett psykologiskt perspektiv

Innehållet tar avstamp i teori sprungen ur forskning kring motivation. Vi får ta del av kunskap kring motivationsbegreppet och hur motivation fungerar generellt sett samt vikten att göra barnet delaktigt. Därefter lyfts  samverkansperspektivet och vinsterna med att den person som har en relation till barnet också är personen som blir barnets språkrör i möten där barnet inte själv medverkar.  

 

Samordnat arbete i praktiken

I föreläsningen beskriver Helena och Max hur samverkan kring barn och unga kan genomföras i praktiken. Utgångspunkten för föreläsningen är frågorna: Hur skapar vi bra struktur för samverkan och samverkansmöten? Vad händer mellan mötena? Hur gör vi barn och familj delaktiga? Utifrån föreläsarnas erfarenheter samt befintliga riktlinjer ges exempel och inspiration på hur man kan skapa en god samverkan som leder mot de gemensamma målen och uppfyller ett syfte.

Hur man bygger och förvaltar förtroendekapital med skolskadade elever och deras vårdnadshavare

När elever befinner sig i svårigheter sätts många gånger kommunikationen på prov. Ju tuffare en situation är ju viktigare blir samarbetet. För ett gott samarbete behöver elever och vårdnadshavare ha förtroende för skolan. 

Sirkka har arbetat som rektor i 20 år varav 10 år i ett av Sveriges särskilt utsatta områden och hon har under alla år haft en stor andel elever i behov av särskilt stöd. 
Tillsammans med personalen på Kringlaskolan i Södertälje bedrev hon ett framgångsrikt arbete för och med elever i problematisk skolfrånvaro.

I detta pass delar hon med sig av sina erfarenheter och Kringlaskolans systematiska arbete för att bygga ett förtroendekapital och även hur man kan agera när förtroendet är skadat.